Guide inför klimatrollspelet på Tibble Fristående Gymnasium 17 oktober 2011

Allmänna förberedelser för delegaterna

Oavsett vilken stat man representerar bör man ha grundläggande kännedom om FN som organisation, FN:s historia, vad man har/inte har uträttat, mandat, etc.

Utöver detta bör man ha grundläggande kännedom om:

Landet

Eftersom man har i uppdrag att representera ett land som om det vore på ett verkligt FN-möte, krävs ingående kunskap om landet ur alla dess aspekter.

Studera bland annat landets statsskick, historia, religion, språk, minoriteter, sociala förhållanden, demografi, geopolitiskt läge, naturtillgångar, export/importvaror, medlemskap i olika organisationer, handelspartners, interna konflikter, externa konflikter. Naturligtvis är det också viktigt att följa nyhetsrapportering om landet fram till konferensen.

Huvudfrågor/tema

Varje delegat ska ha ingående kunskaper om en utskottsfråga, samt kort känna till sitt lands ställningstagande i övriga frågor. Landets ställningstagande hittar man ofta i något av de öppningstal som framförts i Generalförsamlingen.

Utöver den specifika informationen om landets ställningstagande behöver de blivande delegaterna ha allmän kunskap om frågorna. En möjlighet är att på lektionstid ha en strukturerad genomgång av basfakta i de olika huvudfrågorna och därefter låta delegaterna själva arbeta med att hitta mer fakta.

Faktainsamling

Hela denna del av förberedelserna präglas av grovarbete och undersökande arbetssätt där delegaterna söker relevant fakta på olika håll. I nuläget vet man inte med säkerhet vad som kan vara användbart i nästa steg av förberedelserna eller under rollspelet, utan det är viktigt att samla på sig så mycket material som möjligt. Kanske kan det som verkar vara en obetydlig liten detalj i sammanhanget så småningom under debatten i utskottet visa sig vara det avgörande argumentet för att få med sig tillräckligt många av de övriga länderna.

När delegaterna har inhämtat nödvändig basinformation om sitt land och de frågor som ska debatteras är det dags att sammanfatta kunskapen i ett antal viktiga arbetsdokument. Här startar det riktiga rollspelshantverket, dvs. skrivandet av resolutioner.

Utskott 

Detta rollspel kommer innehålla fyra olika utskott som var och en behandlar en fråga var. De aktuella är:

Utskott 1: Utvecklingen av nya och förnyelsebara energikällor till följd av den sinande oljetillförseln.

Utskott 2: Handel med utsläppsrätter enligt artikel 17 i Kyotoprotokollet.

Utskott 3: Ansvar att se till att all världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Utskott 4: Folkomflyttningar till följd av markförstöring, främst ökenspridning och skogsskövling.

Rollspelet börjar med cirka en timme utav lobbying i biblioteket. Under tiden ska man hinna argumentera för sin egen resolution i sitt utskott och sedan ha hunnit välja vilken resolution man vill stödja (eventuellt sin egen). För att lyckas förhandla fram en resolution som många länder kan stödja kan man vara tvungen att stryka eller lägga till klausuler. Ett land kan t.ex. kräva att en av sina egna klausuler ska läggas till, eller att en av de ursprungliga ska tas bort för att skriva på. När alla länder har valt vilket resolution de ska stödja ska alla de som fått minst 5 underskrifter skrivas ut, med alla tillägg och borttagningar och godkännas av en lärarkommitté.

Innan ni går upp och talar måste du adressera ordförande och delegater, exempel: ”Ärade ordförande, högt aktade delegater…”. Ni ska alltid adressera er själva och andra i tredje person, det vill säga man uttrycker sig i vi- eller ni-form och aldrig i jag-, du- eller han-form.

För att en resolution ska tas upp i utskottet måste den ha fått minst fem underskrifter från andra länder. Detta sker under lobbyingen. Under förhandlingarna i utskottet hålls först en talarkedja för resolutionen (den består av ansvarigt land plus tre stycken av länderna som stödjer den) och en emot resolutionen (minst tre länder). Efter varje talare ges möjlighet att ställa frågor angående resolutionen och vad som just sagt, både de som är för och emot resolutionen har rätt att ställa frågor. Innan man ställer frågan ska man adressera delegaten, exempel ”Ärade delegat från Kina, anser ni…”, frågan ska hållas kort och koncis. Delegaten som fått frågan ska sedan adressera sitt svar, exempel ”Ärade delegat från Storbritannien, vi anser…”, även svaret ska hållas kort och koncist.